Detta inlägg är för dig som inte själv driver företag utan som är kritisk till hur andra driver företag. För att få dig att förstå ska jag använda en helt naturlig process som att odla potatis som analogi.

Jag är själv potatisodlare till husbehov. Det blir några rader i trädgårdslandet varje år. Säsongen börjar med att jag köper sättpotatis. Förr fick man spara från förra skörden över vintern för att ha egen sättpotatis. En potatis ger en planta som i sin tur ger nya potatisar. Om jag har skött trädgårdslandet väl kan jag få många nya potatisar per planta. Om jag missköter min odling eller det är ett dåligt år ur klimatsynpunkt får jag få potatisar per planta. Det har hänt att jag fått EN potatis under en annars fin planta. En potatis blir man som vuxen inte mätt på. Jag har desstom lagt ner arbeta på att så och kupa plantan för att den ska utvecklas väl. Att få en potatis tillbaka innebär mindre energi än jag har lagt på plantan. Därtill behöver jag en sättpotatis till nästa säsong. Antingen köper jag en ny sättpotatis eller så sparar jag potatisen från årets skörd till nästa säsong. Oavsett vilket jag väljer blir det en kostnad för mig.

För att det ska vara värt mödan att odla potatis måste jag få mer tillbaka än jag har lagt in i odlingen både i kostnad för sättpotatisen och all den energi jag har investerat i att sköta min odling. Vem skulle på fullaste allvar lägga energi på en odling om den ger mindre tillbaka än man investerat i tid och pengar? Om vi pratar om potatisodlingar så är svaret rimligtvis ingen.

När man startar och driver företag måste man inledningsvis investera pengar, tid, energi och engagemang för att få igång det hela. Någonstans har man med i beräkningen att man inte får tillbaka vad man har investerat med en gång. Man får ge det lite tid. Det är som med potatisodlingen. Man sätter potatisar på våren och får sin skörd på sommaren eller hösten. Man måste vänta för att det ska ge något. När det gäller företagande kan man få vara beredd på att det inte ger tillbaka något på varken första eller andra säsongen. Därefter måste det ge tillbaka mer än man har investerat för att man ska kunna driva vidare.

Om jag ska fortsätta analogin med potatisodling så kan man se det så här. Ett handelsföretag köper in produkter och säljer dem sedan vidare till slutanvändare. De pengar mm som man investerar på inköpta produkter måste ge minst lika mycket tillbaka för att man ska kunna köpa in mer produkter när de är slut på lagret. Eftersom man har kostnader räcker det inte att få samma summa tillbaka utan man måste få mer tillbaka på sina inköpta varor för att man ska ha råd att fortsätta. Anta att en potatisplanta ger tio potatisar. Av dessa potatisar går en till att återinvestera (sätta en ny planta nästa säsong). Om man vill utveckla, d.v.s. sätta fler plantor, måste man spara en potatis till för nästa säsong. Nu finns åtta potatisar kvar.

Ofta har man lokalkostnader och konstander för inventarier och försäkringar. De kostar en potatis. Någon utför ett arbete för att ta emot, synliggöra, sälja och leverera varan och denna person (även om det är en egenföretagare som gör allt själv) kostar pengar i lön. Fyra potatisar går till lön varav två går till staten i form av sociala avgifter och skatt. Nu finns det tre potatisar kvar.

Om du köper in dina varor från utlandet slipper du moms men du får en rejäl fraktkostnad som ska räknas in. När du väl säljer varan ska du dra ifrån momsen som kunden betalar som i sin tur ska till staten. Frakt in och moms ut blir en potatis till. Slutligen behöver du tala om för omvärlden att du finns och vad det är du erbjuder. Marknadsföring är en stor utgift. Ju mer du lägger på marknadsföring desto fler känner till din verksamhet. Man kan inte räkna med att gå runt på gratis marknadsföring även om det kan utgöra en mindre del. För att det ska komma tillräckligt många kunder, i en regelbunden takt, behövs marknadsföring som kostar minst två potatisar.

Min illustration med potatisar är något missvisande eftersom försäljning inte ger så mycket tillbaka som tio gånger det investerade. Där kan man känna sig tacksam som potatisodlare om man får tio potatisar per planta (jag har ibland fått upp emot 15). Som handlare får man snarare två gånger tillbaka på det man har investerat i en vara. Denna ska sedan delas upp i de kostnader som jag presenterade ovan. Proportionerna kan se något olika ut beroende på vilken slags verksamhet man driver.

Hela poängen är att en hobbyodlare inte skulle vara nöjd med samma avkastning som man har investerat så varför ska en företagare vara det. Om man vill bedriva ideell verksamhet får man gärna göra det men även ideella verksamheter har utgifter så de går rent ekonomiskt back för allt de erbjuder andra om de inte får in kapital från bidragsgivare. Lyckligtvis får de flesta ideella föreningarna ekonomiskt stöd. En företagare får dock inga större bidrag. Man måste lägga ner sin tid och energi på att få tillräckligt mycket tillbaka så att man kan ta ut lön. Hur länge kan man gå utan att ta ut lön? Inte särskilt länge.

Till dig som är företagskritisk. Det finns inga verksamheter som inte måste få tillbaka minst det de investerar för att de ska kunna gå runt och existera på sikt. Inga statliga verksamheter funkar på detta vis. Inga privata heller.

Ställ gärna frågor eller rätta mig om du tycker att jag har fel.

4 Nov 2018