En sann entreprenör är en samhällsförbättrare som sätter människan och användaren i centrum. I en värld där ekonomer och ingenjörer har stort inflytande kan ibland människan, och hennes vardagsbestyr, komma bort.

Jag får här öppet erkänna att en av mina inspiratörer, som ganska ofta förlöjligas i medierna, är Richard Branson. Han är en sann entreprenör, en innovatör och framför allt en företagare som sätter människan i centrum. Hela hans grundidé är att det ska vara enkelt att vara kund i hans företag, och för det krävs användarlösningar och en hög serviceanda.

Branson har gett sig in i nya branscher ett flertal gånger för att han har idéer som han tror på. Det är inte lätt att sätta sig in i hur en hel bransch fungerar men om man har resurser och tror på det man vill åstadkomma kan det gå. Branson är inte bara entreprenör. Han är också en äventyrare som gillar att resa, träffa människor och se nya miljöer.

Entreprenören Lars Kristensson

Med detta i bakhuvudet var det inspirerande att få veta lite om entreprenören Lars Kristensson, genom några intervjuer jag stötte på. Jag vill inte dra jämförelserna med Branson allt för långt men båda har rört sig i olika branscher, båda sätter fokus på människan/användaren, båda älskar att resa och allt vad det för med sig, och båda har hamnat i flygbranschen.

En stor skillnad mellan Branson och Kristensson är att Lars har studerat en hel del på universitetsnivå. Branson hoppade av skolan tidigt, han började sin karriär inom nöjesbranschen genom att starta en studenttidning och gick sedan vidare med att starta en skivaffär som ledde till ett skivbolag. Kristensson läste bl.a. datavetenskap och alla möjliga beteendevetenskaper innan han hamnade som programmerare och AI-expert inom dataspelsbranschen, en annan sida av nöjesbranschen.

Kristensson var framgångsrik i det han gjorde. Ett bra datorspel håller spelaren uppslukad av spelet. Detta bidrog han till genom sina smarta AI-lösningar. Hans syn på människan och hans värderingar gjorde dock att han ifrågasatte vad han höll på med. Det räcker inte att ge människor underhållning, de behöver lösningar som förbättrar och förenklar livet. Han valde en annan karriärväg.

Under flera år arbetade Kristensson med resesöklösningar, något han egentligen hamnade inom av en slump. Personer som vill resa söker olika resealternativ och bakom dessa söksystem har någon skapat de funktioner som gör jobbet och presenterar ett resultat. Precis detta gjorde Kristensson.

När man börjar jobbar med något är man först inställd på att hitta sin plats och göra ett bra jobb enligt arbetsbeskrivningen. Efter ett tag, när man har blivit varm i kläderna och har en bättre överblick, upptäcker man att det finns brister i systemet. Man påpekar dessa brister för sin chef och förhoppningsvis får man gehör. Efter ytterligare en tid inser man att systemet är fundamentalt fel i grunden och försöker påpeka detta och ge förslag på hur man kan göra istället.

Kristenssons väg såg ungefär ut som ovan. Han hittade felen, såg att den stora bristen var att ekonomer styrde när man istället borde sätta användaren i centrum och låta detta styra allt. Kristensson kom med förslag på genomgripande förändringar men få lyssnade. Det var för stort och för kostsamt.

Mjukvaruindustrin

Det är ett par saker om mjukvaruindustrin som man behöver förstå. Först kan man tittat på hur pengar styr mjukvaruutvecklingen. Därefter hur datavetenskapen är full av brister, eller snarare hur utvecklare har luckor i hur de ska tänka. Slutligen är många av de som sitter på lösningarna inga sanna entreprenörer.

Företag som bygger system till organisationer (t.ex. ett affärssystem, ett bokföringssystem eller ett projektledningssystem) väljer avsiktligt att skapa krångliga användargränssnitt och ett system där man kan lägga till moduler efter hand för att hantera vissa funktioner. Användargränssnittet är överkomligt men tidskrävande. När företaget så småningom presenterar sin nya version är användargränssnittet något bättre men fortfarande krångligt. Man betalar för ett helt nytt system och får överge det gamla.

Om man inte betalar för alla moduler från början får man tilläggskostnader om man vill ha fler funktioner till systemet. Företaget tjänar på detta utan att ha behövt göra något ytterligare arbete eftersom de skapade hela systemet redan från början. I och med att det rör sig om ett krångligt system behövs kundsupport. Kundsupporten ger bassupport enligt grundavtalet men om man ska få avancerad support måste man betala mer.

Programmerare och designers kan bygga ett superbra system redan från början. Att ha ett bra system redan från början är dock inte så gynnsamt rent ekonomiskt. Kunskaperna och kompetensen finns men pengarna styr.

Stora företag som SJ och SAS har inte bara ett system utan flera. I SJs fall var systemen halvbra från början och när det inte har fungerat har man byggt nödlösningar. Om inte detta räcker hyr man in externa system som löser en del av problemen. Integreringen mellan systemen är låg och kostnaderna är höga. När det dyker upp någon smart person som ser problemen, både i det stora och i det lilla, och har lösningarna kan man välja på att skapa ett helt nytt system i grunden som täcker allt man behöver eller så får man fortsätta med nödlösningar och outsourcing. Vilket är smartast?

SJ har sådana personer som kan systemarkitektur, programmering och AI som kan lösa problemet i grunden. En del av dessa personer är supersmarta men de är inte entreprenörer eller har social kompetens som någon av sina främsta skills. De tittar på den logiska strukturen och ser att den inte är så logisk. De påtalar bristerna för andra personer men är inte de bästa på att prata med människor så att människor förstår. En del är så smarta att de inte ens får sina programmeringskollegor att förstå. Då är det svårt att få saker att hända.

Att starta eget

Lars Kristensson är entreprenör och han gillar människor. Efter flera års motstånd från chefer, ekonomer och vissa kollegor valde han att starta eget. Han hittade den perfekta partnern i Anton Tyulenev. Tillsammans startade de Avionero. En användarvänlig tjänst för människor i rörelse.

Vägen till att starta företaget och sätta systemet i bruk var lång. Inte minst var den full av motstånd. Kristenssons historia är en av de tilltalande berättelser som vi vill höra, om hur han hade en vision, kämpade för den under många år och slutligen genomförde den.

Inga ekonomer skulle få stå i vägen. Användaren ska stå i centrum. Tanken är till och med att användaren ska få motsvarande service som om man går in i en resebyrå och pratar med människor. Där får man flera förslag och kan reagera direkt på de alternativ man vill sortera bort och resonera i dialog kring alternativen som är kvar. Med hjälp av AI kan man få denna typ av interaktion och återkoppling.

Men kampen är inte slut i och med att företaget är etablerat och tjänsten är i fullt bruk. Om man ska konkurrera med befintliga tjänster räcker det inte att ha en smartare och mer användarvänlig tjänst. Man behöver pengar. År 2017 gick företaget kraftigt framåt om man tittar på ökningen i omsättning och så fortsätter den även för 2018. Däremot går företaget med förlust. Att inte gå med vinst på flera år tär. För att man ska stå ut med detta måste man ha ett järnpsyke och verkligen tro på sin vision.

Kristensson har varit nere på botten och vänt. Om han har fått ett järnpsyke från erfarenheterna vet jag inte men han har aldrig gett upp (även om han har varit nära). Kristensson och Tyulenev har inte bara stöttat varandra utan har även lyckats pitcha sin vision så väl att de har fått in flera miljoner från investerare. Både 2017 och 2018. Hur det har gått 2019 återstår att se.

AI och människan i centrum

Hur kan jag personligen relatera till Kristenssons historia? Kristensson började med programmering på högstadiet och när han väl påbörjade sina universitetsstudier hade han fokus på att läsa matematik och fysik vid Lunds universitet för att bli forskare inom fysik. Jag började också nosa på programmering på högstadiet och efter några vändor på universitetet blev jag slutligen forskare. Precis som Kristensson bröt jag upp från den verksamhet jag var bra på för att vilja förbättra världen och bli egen företagare.

Kristensson fick under universitetstiden ihop sina intressen för programmering, matematik, logik, filosofi och psykologi i AI. AI är onekligen ett fascinerande område. Jag har själv disputerat inom kognitionsvetenskap där AI är en central del. Man ställer sig frågan om maskiner kan tänka? Kan en dator få ihop en bild av hur en människa fungerar genom att samla information genom vilka val en människa gör? Det är i grova drag vad Kristensson tror och arbetar mot.

Många resesöklösningar bygger på att kunden precis vet vad hen vill. Det är säkert sant i de fall en person ska vara på en viss plats en viss dag. Då är det bara att söka och få svar. Men om man inte har en särskild tidpunkt, utan är lite flexibel, är det svårt att få ett användbart svar med rutter och kostnadsförslag. Detta går Avioneros system förbi genom deras AI som hittar resultat som passar denna grupp människor. Vad de har gjort är ett system som simulerar en interagerande människa på en resebyrå, alltså en virtuell resebyråagent. Det ska inte tolkas som en virtuell avatar som man kan prata med.

Avionero riktar in sig på människor som är intresserade av att resa. Resandet är i fokus. Andra resesöktjänster är uppbyggda på människor som reser för att uppnå ett annat syfte som affärsmöten eller en solsemester. Människor som gillar att resa, upptäcka platser, träffa nya människor, lära sig om nya kulturer och uppleva äventyr har andra syften. Där funkar Avioneros tjänster som bäst.

Det är spännande när jag själv kämpar med visioner, uppstart, utveckling och finansiering att ta del av andras väg som i många avseenden är liknande och i andra är helt annorlunda. Kristenssons berättelse är verkligen intressant. Jag vill gärna följa utvecklingen.

Känner du som läser igen dig? Vad tror du om fler lösningar som baseras på AI? Vad skulle äventyraren och reseentusiasten Richard Branson tycka om de resetjänster Avionero erbjuder? Entreprenören Richard Branson säger i alla fall att vi ska sätta kunden främst. Det är för kunden vi finns. Det kan jag skriva under på och det känner jag mig övertygad om att Kristensson också gör.

 

4 sep 2019